Om vi styrdes mer av rationella överväganden skulle vi lyssna mer på vad andra hade att säga, sedan fundera på det för att se om det fanns någon sanning i det och så objektivt ta ställning och kanske ändra oss. Men så rationella är vi sällan.
I mitt förra inlägg berättade jag att jag sagt nej till två gratis el-tandborstar. Det jag säger där är att jag tycker att el-tandborstar - och en hel del andra elektriska manicker med för den del - är onödiga och att det faktisk inte håller inte att konsumera dessa mängder med möjliga och omöjliga manicker. Hur reagerar då alla som faktiskt har en el-tandborste och är nöjd med den på att höra det? Det är en bra fråga - det gäller naturligtvis att visa respekt för att andra tycker annorlunda och har gjort andra val. Svårigheten med det är bara att detta med att visa respekt och att vara tolerant ofta bara praktiseras i en riktning. Det är t ex jag som på den här bloggen för fram åsikten att el-tandborstar m m är onödiga, som måste visa respekten och ta hänsyn till de som har och använder dessa produkter. Alla som oreflekterat konsumerar allt detta dagligen har ingen tanke på att visa respekt och förståelse för min åsikt.
Men om jag nu tycker som jag tycker om el-tandborstar m.m, hur kan jag kommunicera detta utan att det får motsatt effekt?
Hur når jag fram med att det är nödvändigt att ändra beteende utan att folk går i försvarsställning?
Gandhis "Satuagraha" visar en väg
Mahatma Gandhis icke-våldsmetod (satyagraha) kan lära oss ett sätt att bryta ner folks motvilja att ändra sitt beteende. Gandhis metod bygger på att man vädjar till motpartens samvete genom att själv villigt lida för den goda sakens skull. På det viset kan han/hon vinnas över över på den egna sidan.Återkommer med några tankeexempel som illustration ... läs här...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar